carmina burana

To see a world in a grain of sand and a heaven in a wild flower, hold infinity in the palm of your hand and eternity in an hour.

2007/10/25

oavsett....

Vissa dagar blir inte bättre även att man väntar tålmodigt, tänker positivt och tar lite extra mascara. Benknotorna som ligger väl inbäddade i den här kroppen känns som att de sticker ut ur huden. Musklerna är tillverkade av ett icke biologiskt material. Cement kanske.

Trött. Trött på. Vill inte.

Titta på de fina djuren på bilden. Så enkelt. Så naturligt. Vem vet, livet som noshörning kanske är det bästa man kan ha.

3 kommentarer:

  • Klockan 25 oktober 2007 kl. 17:22 , Anonymous Anonym sa...

    darling. jag saknar dig. vill vara din varma filt.

     
  • Klockan 25 oktober 2007 kl. 20:41 , Anonymous Anonym sa...

    Antar att kroppen just nu för ett eget inbördeskrig i dig...usch. Önskar så att jag kunde kasta ut det i rymden så det aldrig kom åter.

    Varma mjuka stora kramar

     
  • Klockan 29 oktober 2007 kl. 08:35 , Anonymous Anonym sa...

    ...åh sofia, du får gärna vara min varma filt!! behöver det för tröttkroppen.

    och yttre rymden..... tänk om jag kunde slänga iväg hela sle-sjukan dit ut.... vore underbart.

     

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida