Höst

Nypon. Frisk klar luft. En och annan tom gren bland tusen andra som fortfarande har sina vackra glödande löv kvar.

Däribland finns jag. Jobbar 110 % på papperet. I verkligheten känns det som 210%. Trött som as men märkligt belåten. Små irritationsmoment som klämt luften ur lungorna har motats bort med konstruktiva lösningar.
Har bestämt mig att min hyresvärd ska få tapetsera mitt kök och min hall. Är trött på 80-talseländet som förstör alla inredningsansträngningar från min sida. Nej, vitt ska det bli. Och det ska ske nuuuuuuuuu.

Var i tidningen häromdagen. I flera faktiskt. I Norrköpingtidningen var jag intervjuad, i Folkbladet hade de tagit in pressmeddelandet från museet om att jag har börjat och i SvD hade de intervjuat vår presschef om mig och EWK-museet. Känns oerhört självmedvetet men onekligen fruktanvärt spännande. Huvet bubblar av idéer. Vill framåt.

Idag sitter jag soft i soffan och gör lite småsaker allt emellanåt. Är nog första dagen på veckor som jag har helt utan planer och som jag kan spendera i mysbyxor och okammat hår. Vaknade vid 9 men klev inte ur sängen förrän tio över 12. Låg ihopkurad som en katt i sängen och lyssnade på Morgonpasset och Mammas nya kille och spann så fönstren skallrade.
Himmelskt.

Nu ska jag nog göra något. Vad vet jag inte men det märker jag när jag reser mig ur soffan.