När en mamma dör

Har sett "The Queen". Jag får gåshud av filmer som lyckas gripa tag i mig så som den här filmen gjorde. Helen Mirren är den bistra engelska traditionen personifierad och låter sin drottning stå rak i den snålblåst som Drottningens egna känslors åsidosättande förorsakar hos det engelska folket. När Drottningen är så fullt och fast övertygad om att det engelska folket bara vill ha det som är förenligt med traditionen, nämligen att hovets egna känslorna alltid ska stå tillbaka för upprätthållandet av kungahuset som institution.
Jag rördes till tårar av den märkliga scen där drottningen åker över till granngodset för att bese den fjortontaggars hjort som hade skjutits, den hjort som hade tittat på henne när hon satt på en sten bredvid sin trasiga Landrover och grät de första och enda tårarna över Diana, den döda modern till hennes barnbarn.

Märkligt hur människan reagerar på sorg. Själv lever jag fortfarande med den och undrar när jag ska fatta att min mamma inte kommer tillbaka.