Lugna lördag...
Jag skulle vilja ha någon som sörjer för min själ medanjag avstår ifrån att gymnastisera. Ordet själasörjare är
vackrare än ordet friskvårdskonsulent, tycker jag. Det är
lätt att skrämma sig på flykten med ord. De som verkligen
älskar språket pratar inte så här mycket. De som verkligen
verställer sin kärlek till språket slår vakt om tystnaden,
ända tills de fullbordat resan till det inre rum där allt vi
inte vet att vi vill säga väntar på sitt frimärke.
Jag ville jag vore brevduva. Jag ville jag vore
frimärkt.
Jag ville jag vore ett välskrivet brev. Till er. Med
hjätliga hälsningar.
Kristina Lugn
upplagd av Carmina Burana @ 11/11/2006
2 kommentarer:
Klockan 12 november 2006 kl. 13:06 ,
Anonym sa...
"...jag ville jag vore ett välskrivet brev..." Fantastiskt. Att få vara ett välskrivet brev till någon, vilken fin tanke.
Klockan 12 november 2006 kl. 22:03 ,
Carmina Burana sa...
... sa faktiskt till K igår att jag tänker skriva ett tvättäkta kärleksbrev att skicka med till stockholm. och jag ska se till att vi blir ensamma. hon ville lyssna igenom en K D Langskiva med mig och det ska jag se till att vi gör. utan vin och vänner.
och pussar gör varje människa lycklig. det ligger inte om det skulle vara att pusha saker för hårt utan det ligger i att du över huvud taget ska behöva tänka så.... sorgligt ändå när det är det vackraste som finns.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida