Mother of Pearl

Jag älskar min Mamma. Hon har torra och varma händer och jag blir lugn när hon lägger dem på min kind. Hennes intresse för vad jag gör får henne att ringa till mig och fråga om jag känner till den konstnär hon senast sett på tv. Maten hon lagar och brödet hon bakar är det godaste som finns och det följer alltid med något gott i en burk när jag åker hem från henne. Hon skrattar lika högt som jag men visar mig när hon är ledsen. Trots stora personliga förluster kämpar hon på med en vilja av stål och en livsglädje som glimrar i solskenet. Många gånger i mitt liv har jag sovit under hennes tak, en sömn som är tung, djup och vederkvickande.

Det finns aldrig ett tillfälle när hon säger nej när man ber om hjälp och hon gläds så åt att jag och de jag känner flockas på hennes altan. Jag älskar hennes förtjusning i växter och blommor men mer hennes oförställda acceptans av ogräs.

Men just nu älskar jag henne mest för att hon pratar med mig om den fina kvinna som lyckats fånga mitt intresse. Att hon vill veta vad jag ska bjuda på på lördag när jag får hem denna skira uppenbarelse gör att jag inte kan få ett bättre erkännande. Hon har behövt tid för att förstå och tid har hon fått. Nu har hon haft den tiden och möter mig i det här och det är lycka. Ren och skär lycka från en dotter som avgudar sin mamma.