En finstämd stund i Vadstena stad...
Klockan slog ett på eftermiddagen när min bil rullade in på torget i Vadstena. Visste med glädje i hjärtat att fina människor väntade på mig i ett vackert hus med värme och kärlek. Kaffet dukades fram med den sedvanliga helg-gammeldagsmjölken som grädde på moset. Hembakat bröd, vacker väninna och fin pappa, allt i en lugn och harmonisk blandning. Mamman jobbade fortfarande men skulle komma senare.
Väninnan och jag tog en promenad utmed Vätterns spindelvävssilvriga vatten och följde en upptrampad stig fram till kyrkan. Inne i kyrkan - tända ljus, krubba, lugn, doft av torrt gammalt trä, tyst samtalande om livet, vesper med böner och sång och en känsla av att tiden stannade.
Sedan åter till det varma hemmet- glögg med vaniljsmak, vackra taxhunden Lukas, paella som sakta antog gestalt i järngrytan och mamman som kom hem från jobbet.
Maten åts med omsorg och smakade som himlen själv. Gott vitt vin och insikten att potatis faktiskt är en underbar råvara kryddade den fantastiska stunden vid matbordet. Snapphanar på tv:n, té i koppen, säng mjuk som bomull med undebart doftande lakan, en lång stund med en god bok, sen sova gott och länge trygg som ett litet barn.
Kära familjen Möller. Ett besök hos er är lika fint varje gång. Tack för er gästfrihet och för att ni får mig att känna mig så oerhört välkommen.
Väninnan och jag tog en promenad utmed Vätterns spindelvävssilvriga vatten och följde en upptrampad stig fram till kyrkan. Inne i kyrkan - tända ljus, krubba, lugn, doft av torrt gammalt trä, tyst samtalande om livet, vesper med böner och sång och en känsla av att tiden stannade.
Sedan åter till det varma hemmet- glögg med vaniljsmak, vackra taxhunden Lukas, paella som sakta antog gestalt i järngrytan och mamman som kom hem från jobbet.
Maten åts med omsorg och smakade som himlen själv. Gott vitt vin och insikten att potatis faktiskt är en underbar råvara kryddade den fantastiska stunden vid matbordet. Snapphanar på tv:n, té i koppen, säng mjuk som bomull med undebart doftande lakan, en lång stund med en god bok, sen sova gott och länge trygg som ett litet barn.
Kära familjen Möller. Ett besök hos er är lika fint varje gång. Tack för er gästfrihet och för att ni får mig att känna mig så oerhört välkommen.
5 kommentarer:
Klockan 28 december 2006 kl. 19:32 , Anonym sa...
Åhhh, låter verkligen som ett helt underbart besök i Vadstena. Låter så skönt avslappnande att kunna åka bort och ändå komma hem.....vet inte om det är så det känns, men det är iaf det du förmedlar i det du skriver. Härligt!!
Goda fortsningskramar
Veggomamman
Klockan 28 december 2006 kl. 21:39 , Carmina Burana sa...
ja du läser mig som en öppen bok. det är en fin familj sofia har och jag tror nästan att de är de själva som personiferar en sån plats som känns som hemma, för oavsett var jag möter dem, i deras hem i vadstena eller i sommarhuset utanför motala så är det lika dant. jag känner mig så otroligt välkommen. vilken gåva va?
de godaste av fortsättningskramar tillbaka min fina vegetarianska mammaperson
Klockan 29 december 2006 kl. 15:02 , Anonym sa...
Så jäkla skönt att få träffa dig, även om det bara blir kortisar så får jag mycket extra ny kraft av dessa träffar. Dramaten gjorde resan hem enkel som en dans. Hoppas och planerar för att kunna komma med den 27:e, kraaaaaam
Klockan 29 december 2006 kl. 16:24 , Carmina Burana sa...
... ja se de där dramaterna de är ena bra uppfinningar.
känner att jag får precis lika mycket energi av dig. en ynnest att vara så till hundra procent tillfreds och bekväm med en människa. dig litar jag på, vackra väninna, tills döden kommer och biter mig i stjärten med sina löständer.
pussar och pannkakstårtor.
hoppas, hoppas du kan joina den 27e. tror att alla människor någon gång i sitt liv behöver uppleva ett clownäventyr.
Klockan 29 december 2006 kl. 18:08 , Anonym sa...
Ris á la Maltan var LJUVLIG, liksom den nykokta jordgubbssylten!!
Ris genomgående blev inte fel!!!
Sen har vi ju det där med Potatisen, men det får vi ta en annan gång, eller hur?
Efter allt detta goda somnade jag in gott med min ljudbok! t.o.m snarkade enligt somliga. JAG TROR DET INTE!
Jättekul att träffa dig, Carina.
Alltid spännande samtal, en frisk fläkt.Kan behövas både här och DÄR!! Kram
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida