Yellow is the colour of my true loves hair in the morning..

Just nu känns det som att det är så mycket färg i mitt liv.

Det röda samsas med det gula när verklighetens sol värmer mitt blodomlopp.

Min kärlek till grönt har fått mig att köpa en tantklänning i grönt och vitt på Myrorna som jag ska ha på en disputationsfest på fredag. Kanske lite oakademiskt men det skiter jag i. Den är fin och jag blir glad av att ha den på mig. Så, så är det med det. Ska ha stort grönt plastarmband till och mina nya fina svarta stövlar som jag hämtade hos skomakaren igår.

Himlen välver sitt oändliga blåa över mig och varje steg ute känns lätt. Frisk luft, tillförsikt och en framtidstro som verkar kunna försätta berg är det som fyller mig just nu. Vill massor och tror på det jag vill. Dramatiken från i vintras när allt kändes åt helvete har liksom suddats ut. Gradvis, så jag knappt märkte att den försvann.

På radion är det dramatisk tangomusik. Den typen av drama välkomnar jag gärna. Tydligen ska Peter Jöbacks brorsa Michael ha skrivit det här (sa Pernilla just nu) och det var väl duktigt av honom.

Önskar alla samma vårkänslor som jag har nu för det här är ett rus som bräcker alla centralstimulerande kemikalier med hästlängder. Tussilago och blåsippor, det såg jag igår när jag promenerade hem och herregud så lycklig jag blev av det.