Sköna maj välkommen

Hultet i Kneippen. En liten stuga som flyttades till den plats den står på i och med den stora Konst- och Industriutställningen 1906. Numera tror jag den är scoutstuga men jag är inte riktigt säker.
Kvällen kommer att tillbringas där. Korv, lotter och majbrasa som sprakar. Traditionellt så det förslår. Innan detta ska vi äta vegetarisk lasagne och äppelpaj med vaniljsås och dricka gott rött vin tillsamman med våra föräldrar.


Det här är en helg när jag minns min pappa kanske mer starkt än annars för han var så otroligt förtjust i studentkörer och deras "Vintern rasat". Vi häcklade min stackars far för hans dåliga musiksmak, något han dock skrattade gott åt. Han satt ensam framför tv:n och njöt med huvudet lätt på sned och med ett saligt leende på läpparna. Har idag fått min beskärda del av detta då jag har P2 på. Stockholms Studentsångare har fått ur sig alla möjliga svenska traditionella visor och jag kan inte hjälpa att jag faktiskt njutit lite. Kanske inte för musiken i sig utan för att det får mig att känna mig så nära min pappa. Häromdagen, den 28 april, var det på dagen 7 år sedan pappa dog. Jävlar så fort tiden går. Kan knappt fatta detta. Saknar honom så det värker och jag önskar såååå att han skulle ha fått träffa den fina kvinna jag älskar och jag önskar så att hon skulle ha fått träffa honom för jag tror de skulle ha gillat varandra.

Imorgon är det 1:a maj och inför det blir jag, trots att jag inte röstar på sossarna, glad så jag ryser när Mona och Vanja ryter till och vill återtsälla A-kassan till sina forna 80% om de kommer till makten nästa val. Än finns det hopp men jag blir fortfarande lite skraj när jag inser att det är drygt 3 år kvar på borgarnas mandatperiod. Burr vilken kyla. Tror demonstrationerna kommer bli superintensiva i år. Heja heja säger jag bara. Nu är tid att skrika ut denna förbannade orättvisa med lungornas hela kraft.