Sign your name on the dotted line...

För första gången i mitt 36-åriga liv ska jag skriva ett CV och söka ett arbete. Känns lite märkligt. Jag har nog haft en förskräcklig tur för jag har sällan behövt söka jobb. Av någon anledning har de flesta jobb jag haft trillat ner i knät på mig. Nu är det ett helt fantastiskt jobb som intendent jag ska söka, men jag kan inte alls säga huruvida jag har chans på det eller inte. Har fått ett otroligt fint intyg av BL och det är jag mäkta stolt över. Han har formulerat min kapacitet på ett sätt att till och med jag tror på vad han säger.

Även om man kan vara blygsam och ödmjuk och inte ska förhäva sig så är jag ändå övertygad om att jag skulle göra något bra för den här arbetpsplatsen om jag fick den tjänsten. I det mesta jag gör är jag entusiastisk och jag är fan inte arbetsskygg. Om jag sen skulle brista i erfarenhet så tar jag igen det i initiativrikedom och vilja.

Vem vet, snart kanske jag har ett heltidsjobb med en lön jag kan klara mig på...hahaha....

I övrigt är jag kär. Ikväll ska mitt hjärtas dam träffa mina vänner och imorgon ska jag få träffa hennes familj. Pirrigt åt alla håll. Men spännande. Ikväll ska vi äta på Bomullsspinneriet, en restaurang som Malin Baryard och Henrik Johnsson har (tror jag). Den ligger numera i Guskelovs förra lokaler, vid gamla Holmentornet, och bara det gör att jag känner mig hemma. Herregud så mycket vi sprang därnere. S och jag satt på de där barstolarna hur många kvällar i veckan som helst och pratade med bartendern som vi kallade Koalan ( han hade ett runt och slätt litet ansikte med två lätt utstående och jättesmå öron som satt fastmonterade ganska långt ner på huvudet). Han bjöd oss på en massa saker och jag vet att vi kände oss lite speciella när han gjorde färskpressad limejuice till våra margueritas. Åh, ljuva minnen....

Nu - kaffe, sen - skriva Curriculum Vitae. Häpp!!!