oavsett....

Vissa dagar blir inte bättre även att man väntar tålmodigt, tänker positivt och tar lite extra mascara. Benknotorna som ligger väl inbäddade i den här kroppen känns som att de sticker ut ur huden. Musklerna är tillverkade av ett icke biologiskt material. Cement kanske.

Trött. Trött på. Vill inte.

Titta på de fina djuren på bilden. Så enkelt. Så naturligt. Vem vet, livet som noshörning kanske är det bästa man kan ha.

Gräsänka

...underligt det där med sambolivet. Inte länge har jag upplevt det men ändå hade jag svårt att somna när min älskade inte låg framför mig igår kväll.

Idag är en dag när jag känner mig nära Ernst.....

Här sitter jag och känner in rummet.

Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.

Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.

Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.


Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.

Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.

Det blir som ett vattenfall av ek.



Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.

Se så vackert stenen tar emot oljan

Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.

----------------------------------------------

Så säger Ernst ibland, och jag tycker att det låter så fint. Varm är han, Ernst, och en plats har han i mitt hjärta.

...en stjärna är född.

Den nyfödde II - Constantin Brancusi 1920 Moderna museet

Vilket under att det finns de som orkar producera konst i denna karga och kulturfientliga värld vi lever i. Ska idag på en visning på länsmuseet av inte mindre än tre aktuella utställningar och jag kommer att njuta så ofantligt.

På konstmuseet är det just nu en utställning med Isaac Grünewald och hans skisser för scendekor. Bland annat visas den scenografi som gjordes till operan Simson och Delilah. De är dramatiska, färgstarka, och sveper fram i en dans som är bombastisk och livsbejakande. Han trodde på färgernas inverkan på människan. Att det blåa och det gröna manade till passivitet och att det röda och det gula stimulerade aktivitet.

Tror på färgerna..... det gör jag med.

...yellow is the colour of my true love's hair

Såg Flying daggers häromdagen. Och slutet på Köpmannen i Venedig igår.
Flying daggers är precis som Hero och Crouching tiger, hidden dragon, färgkoordinerad. Mina tår krullar sig av välbehag när ögat möter en sån estetisk fulländning.
I Köpmannen i Venedig sjöng en man till luta och rösten var hög som en soprans och vacker så löven rasslade på träden utanför.

Idag är samma löv vackert guldgula och fallna på trottoaren nedanför vår balkong. Torra och frasiga och sparkvänliga. Älskar hösten. Det är då jag startar om. Det är då mitt år börjar.