Söndag i sängen

Söndag.
Den dag i veckan som kan både lugna själen och stressa den.
Just idag gör den mig lugn.
Gör hemsysslor.
Som att tvätta kläder för hand.
Surt för ryggslutet men jag slipper gå med rumpan bar.
Funderar på att sätta en bröddeg. Skulle vara gott med hembakat.
Igår shoppade jag.
Idag borde jag gå och handla mjölk.
Orkar jag det?
Vete fan....

Höst

Nypon. Frisk klar luft. En och annan tom gren bland tusen andra som fortfarande har sina vackra glödande löv kvar.

Däribland finns jag. Jobbar 110 % på papperet. I verkligheten känns det som 210%. Trött som as men märkligt belåten. Små irritationsmoment som klämt luften ur lungorna har motats bort med konstruktiva lösningar.
Har bestämt mig att min hyresvärd ska få tapetsera mitt kök och min hall. Är trött på 80-talseländet som förstör alla inredningsansträngningar från min sida. Nej, vitt ska det bli. Och det ska ske nuuuuuuuuu.

Var i tidningen häromdagen. I flera faktiskt. I Norrköpingtidningen var jag intervjuad, i Folkbladet hade de tagit in pressmeddelandet från museet om att jag har börjat och i SvD hade de intervjuat vår presschef om mig och EWK-museet. Känns oerhört självmedvetet men onekligen fruktanvärt spännande. Huvet bubblar av idéer. Vill framåt.

Idag sitter jag soft i soffan och gör lite småsaker allt emellanåt. Är nog första dagen på veckor som jag har helt utan planer och som jag kan spendera i mysbyxor och okammat hår. Vaknade vid 9 men klev inte ur sängen förrän tio över 12. Låg ihopkurad som en katt i sängen och lyssnade på Morgonpasset och Mammas nya kille och spann så fönstren skallrade.
Himmelskt.

Nu ska jag nog göra något. Vad vet jag inte men det märker jag när jag reser mig ur soffan.

.....gör mig glad

...dricka stark och söt varm choklad med vispgrädde
...när min vackra vackra guddotter inte vill att jag ska gå hem
...när Landet får mig att längta efter min bror
...studenter som inte bara tänker att jag är en bra föreläsare utan säger det
...Stampe
...köpa kilopristyger och sy galet fluffiga sjalar
...att ha arbetat som intendent i tre dagar
...fett och socker
...porriga fantasier och vaknande lust
...höga klackar på stövlar
...pop, trots att jag knappt äger någon popskiva
...att veta att jag inte längre bryr mig om att jag inte är en kanonpingla med 52-kiloskropp
...att vara 38 år
...när jag rörs till tårar av minnet att jag en gång i somras kände mig så trygg hemma hos min älskade väninna och min guddotter att jag kunde vila en hel timme, trots smärtan i hjärtat
...små rosa rosor.. de sista på busken vid flaggstången
...doftpelargon på fingrarna
...tanken på att jag ska klippa håret och köpa nya brillor
...att åka till fina vänner på middag imorgon
...att veta att jag lever...lever så in i helvete